När lyckan spred sig till mig så övergav den Bea. Ousch, har verkligen tyckt synd om henne idag.
"jag vet inte vad jag vill"
Känslor har han, han har oxå talförmågan. Tydligen kändes det väl jobbigt att koppla ihop dessa två. Men oftast när känslor är inblandade så försämras talförmågan, och hur löser man det?
Man får väl lösa det som med andra problem, steg för steg. Vi vill ha snabba, effektiva lösningar på våra problem, men hitta dom, du kan ringa mig när det fungerar för dig...
Hur som helst.
Denna killen hade nog behövt förstå verkligheten. Han kunde tänka sig Bea (+en till) som han verkligen hysde varma känslor för. Det han skulle göra var att alltid säga vad han kände, både positiva och negativa känslor. Det handlar inte alls om att kritisera den andra, bara vara uppriktig. Frågan är oxå om han funderade på varför han hade dessa känslor, det i sin tur hade kanske lett till en förändring. Att koncentrera sig på en människa och lära känna sitt sätt att kommunicera leder förstås så småningsom till att känslokommunikationen blir naturlig i många andra sammanhang.
Det Bea gjorde var att ta ett "känslosamtal" med honom.
Ärligheten ska inte gälla vad du tkr om den personen utan om dina känslor. Man får lämna ut sig själv lite och ta risken att det används mot sig. Risker måste man ta om man vill ha en förändrar. han borde ha pratat om sig själv: "Jag känner, jag reagerar, jag blir..."
Vi håller tillbaka därför att vi tar allt så allvarligt och "det en gång sagda är alltid sagt och står till tidernas slut". Men så är det inte, det vet ju du lika väl som jag, eller hur?! Men många är konflikträdda och håller innne sanning, såsom kärleksfulla saker till varann och hårda ord oxå.

Efter idag får vi hoppas att han har lärt sig något.
Ikv väntar en tuff diskussion med den där (+en till)-tjejen. Hon bör veta, och hon ville veta. Fick ett samtal från henne förut, hon verkade inte alls ledsen. Hon var mer "läskigt glad" för att vara just denna situation. Men alla kan vi vara kärleks blinda..

talk 2 u latero
/Y